www.have2have.se

Jag som är definerad  funktionsberoende och egensinnad praktiker som gärna vill ha estetik i det praktiska utförandet har nu hittat min perfekta match i form av ett par skor. Ett par GORTEX-stövlar. Enda kruxet är att skaften ser lite stora ut för mina smala vader, å andra sidan är det ju GORTEX som tål väder, vind och allt annat, de andas PLUS att de har en rejäl sula som iallafall ser ut att tåla lite slitning i några år framöver. Tror att det blir ett par sådana i för tidig födelsepresent. Typ 2 månader för tidigt. Men ändå, då är jag ju nästan helt rustad för vintern. Behövs "bara" ett par ordentliga täckisar som tål väta och tryck. Så det så.

Dexters provdebut i viltspår öppenklass förblev också den sista, nu lägger vi allt vad tävling, prov, tester och prestationer heter på hyllan. Då han helt klart inte håller ihop, är ojämn och splittrad, blir alltför stressad och totalt tappar intresset för sånt han annars älskar och kan, har jag nu tagit beslutet att Dexter härmed ska få vara hemmahund med mental aktivering i trygg miljö,  jobba i sin lagoma takt och positiva anda. Det blir bara dyrt, fyllt av besvikelser och framförallt jobbigt för hunden och varför då utsätta honom för detta bara för att jag vill? För mig har han gett och kommer att ge mig kunskap, förmågan att "läsa hund" och för mig är han bäst på sin sak:



Dvs en otroligt fin hund som kan konsten att charma de flesta, han får mig att le och det bästa av allt:

 

Han är vår älskade Dexter!
   

Såklart det blev en championtitel för Broder D och husse i helgen!! STORT GRATTIS från oss alla och så här glad och stolt var dissemannen över sin vinst (notera den om än ännu mer gladare och stoltare hussen)!

Röd Rudbeckia

Oppa bergåsa är det fortfarande flunsan som spökar för fröken Bergström, är nu inne på tredje veckan. Avslutade idag den andra pencillinkuren som jag ätit i 10 dagar. Självklart ringer telefonen och AT-läkaren (som varit enormt duktig och engagerad) meddelar att jag tyvärr åkt på en lite ovanligare typ av bacillusk vilket proverna nu visat och därför får jag äran att äta en ny sorts pencillin (tredje gången gillt...). Kroppen ligger efter och jag är less dessa jäkla piller, men nu, nu kanske detta äntligen kan ge sig! Längesen jag åkt på en sån här ordentlig bakåtsträvande flunsa, så det var väl min tur nu antar jag. Tur att jag har två underbara vovvar här som får ut mig på lagoma promenader i skogen så jag får lite stimulans samt att jag har Fia i närheten som drar ut mig i skogen på kvällarna. Rex är här på kollo då makarna Lind är på smekmånad/vecka i efterskott och han och Dexter viltspårar, busar och mår gott i skog och mark. Katten följer också med kortare stunder, han springer och springer tills han inte orkar mer, då sitter han och väntar tills vi kommer tillbaka och busar med hundarna. Nu när han är ensam katt börjar han ta efter hundarna lite och tja, man kanske blir som man umgås??

Ni som undrar var bilder på Dexter tagit vägen så ska jag  erkänna att han är fruktansvärt otrimmad och ja, jag ska ta tag i den saken.. Sist jag trimmade gick det ju lite, ja, åt pipan,eller egentligen inte helt, vissa saker blev bra, andra mindre bra.  Jag skjuter dock upp trimmningen lite tills det inte finns någon återvändo. Och så länge han har det långa svanhåret på halsen/bringan = inga bilder! Iövrigt är han sådär alldeles perfekt lydig, det sa bara poff och så satt alla kommandon och alla inkallningar. Skönt att ha vardagslydnaden där och en mer harmonisk hund. Och för allt jobb och slit vi har lagt ner känns det bra att det äntligen börjar sitta för oss båda. Han blir fortfarande överstressad och taggad vid jobb, fördel om det är på "rätt" sida om balansgränsen, stor nackdel om det är på fel då det slår över och det är stor fingertoppskänska från min sida, något jag inte alltid lyckas med. Imorgon ska vi mest troligt gå ett viltspårprov på vinst och förlust, känns som att de flesta oddsen är emot oss i just det avseendet just nu men det är kanske då det fungerar? Med Dexter (och mig) kan man aldrig veta. Rätt vad det är kommer han till sin rätt. Vi håller dock tummarna för Broder D som går för viltspårchampionatet, där måste jag säga att jag känner mig ganska lugn var Robert och Diesel står och dyker det inte upp några alltför stora problem längs spåret (typ björn eller nåt) så är jag ganska säker att det går vägen!   

   

För några veckor sedan blixtrade och åskade det rejält oppa bergåsa och dator, telefon och modem rök ordentligt. Nu har vi äntligen fått en ny telefon, tack snälla Henrik som gav oss en ny! Vi  fick minimal ersättning för våra gamla telefoner, (för gamla enligt försäkringsbolaget) men Henke var snäll och sponsrade med en telefon som han hade till övers, finare än våra gamla,  så ni som försökt ringa och det bara tutat upptaget, nu kan ni få tag på oss igen.

Igår var det dags igen, det blixtrade friskt runtom, dock aldrig rakt ovanför vad jag hörde. Allt urdraget denna gång så inga åskskador vad jag vet. Har åkt på en rejäl segdragen öroninflammation så tur i oturen kanske att jag inte hör så bra... Dexter & Obelix reagerade dock lite, så den kanske var närmare än vad jag hörde. Några rejäla blixtrar såg jag dock, tänk bara vilka krafter!

Idag är det kurering som gäller, tyvärr är jag trots lite högre feber rastlös, och fastän jag är hemma från jobbet pga att  jag inte vågade köra med så pass hög feber och en kropp som inte alls känns kry känner jag ändå att jag har svårt att bara ligga och "kurera mig". Det är dock bara att härda och hålla tummarna att antibiotikan gör sitt. För med ett öra där trumhinnan spruckit två gånger så tycker jag att det räcker nu. För det gör ont.  Jag tröstar mig med att jag snart är ledig i två veckor, och kanske hinner njuta och hitta lugnet då istället. Likt bilden nedan, det vore drömmen.

Så kom vi oss då iväg till Falsterbo Horse Show, arrangemanget som både jag och Susanne sett på tv i åratal. Äntligen satt vi här, under tak på huvudläktaren (mycket tacksamt pg a det nyckfulla vädret) och vi hade båda två en liten surrealistisk känsla, något overklig. Tyvärr fick inte systemkameran följa under lördagen då stora, tunga regnmoln uppenbarade sig, men söndagen bjöd även den på några minnesvärda moments. Derbyt som var lördagens stora hit fotade Susanne och bilder därifrån kommer så småningom dyka upp lite varstans. Derbyt vanns av holländaren Jur Vrieling på Nerina (Amaretto I - Purioso) och tvåa kom den beundransvärda danskan Tina Lund med Zamiro. På bilden syns dock Winnie The Blue Dive.



Falsterbo Horse Show innebär även en stoor hästmässa, när lördagen började närma sig sitt slut insåg vi att vi bara tittat på hälften av alla 250 utställare som fanns på plats, samt att vi gått vilse bland stånden några gånger. Lite smått och gott fyndades, dock drog nog Susanne årets lott; ett kandarträns till Parren (inkl tyglar, exl bett) för bara 100 kr, detta kostar vanligtvis kring 600kr och uppåt, hittade bl  a ett kandarträns med jättefin kvalitet för "bara" 6000kr...

Under söndagsmorgonen var 7-års championatet i dressyr en höjdare, betydligt bättre och framförallt mjukare ridning samt mindre "ihopdragna" hästar än bl a küren. En stor favorit här blev dansken Sune Hansen med 7-åriga hingsten BlueHors Rush Hour (Rubin Royal - Strohmann) som jag först fastnade vid på framridningen och som sedan tog storslam före Jan Brink på Roosevelt 1110 (Rotspon - Lauries Crusador xx) inne på banan. Mjuk ridning som imponerade i kombination med en snygg, följsam hingst, detta kan vara något för framtiden!



Jan Brinks sits, följsamhet och balans är även detta en inspirationshöjare, tar även med mig hans framridning som en positiv minnesbild. Det vi såg iallafall. Mycket skrittpauser, inget skrikigt nötande av rörelser eller hjälper (de ska sitta innan), korta intervaller av lösgjordhet/samling och mjuka övergångar. Bilderna nedan visar ekipaget efter en fint genomförd ritt som räckte till en andra plats.  





Tyvärr fick jag även se dressyrens baksida, främst på framridningen men även inne på banan. På denna nivå kan man tycka att lätta, osynliga hjälper, bäriga "rätt" samlade hästar och samspel mellan häst och ryttare borde vara en självklarhet, men tyvärr tappas det bort alltför ofta. Jag är därmed lite kluven när det gäller dressyren och vart den är på väg (och har varit under flera år). Förhoppningsvis vänder det och viss kritik har börjat komma från olika håll. Dock styr fortarande pengar, ära, krav och makt, men jag hoppas att man även både utifrån och trots dessa medel kan få en diskussion om det inte finns andra vägar och förhållningssätt, framför allt varför...



Söndagens höjdpunkt i hoppningen var jippot "The battle of the sexes" där tre tjejer (Tina Lund, Georgina Bloomberg, Helena Lundbäck) och tre killar (Peder Fredricssson, Alexander Zetterman, Tony Andre Hansen) stred och hoppade mot varandra. Härliga lagledare (Malin Bayard och Sylve Söderstrand) i kombination med konfrencierna Jessica Almenäs (som förövrigt är gift med deltagaren Tony Andre Hansen) och Henrik Bayard Jonsson (som då är gift med tjejernas lagledare Malin Bayard) gjorde det hela underhållande och publikvänligt. Var även här imponerad av ryttarnas balans och förmåga att lägga hästarna rätt på hindrerna, speciellt i den tredje avslutande höjdhoppningsgrenen där tre räcken i en kombination till sist avslutades på hela 1,65. Detta efter att ha hoppat och speedat på både en derbybana och en hoppbana i full syra framåt. Nedan syns duktiga Peder Fredricsson på den inledande banhoppningen med hingsten Colorado S (e Carano). Vem vann? Tjejerna såklart!

  

Mätta och belåtna av alla synintryck och fulla av inspirerande och duktiga ryttare och hästar, lämnade vi Falsterbo för detta år, Susanne som värsta turisten med två Falsterbotröjor som hon inte kunde motstå trots pris och jag med en nyckel/mobilhållare runt halsen och en 15 kilos Proplan säck (hundmat) på axeln (kostade hälften av vad de vanligtvis gör). Ett helt klart väl värt besök och framför allt kan vi säga när vi tittar på TV när ekipagen hoppar Falsterbos öresundsbrohinder: Där har vi varit!!!

Har såhär i förkylningstider samt efter lite sorgbearbetning, jobb och annat äntligen fått upp ett litet "fotoredigeringsil". Här kommer alltså, lite i efterhand, en sammanfattning av min semestertripp till Falsterbo/Malmö. För er icke hästintresserade börjar resan med 150 mils bilfärd med världens bästa resekompanjoner Susanne och Tobias. Tobias körde mest och det i trygghetsnivå med pappa vilket kändes oerhört bra. Snälla Anders som gav oss husrum bodde i Svedala strax utanför Malmö, ett trevligt och lugnt område och här sov vi alla gott. Under torsdagseftermiddagen åkte vi ytterligare några mil och rekade lite i Malmö med omnejd. Kunde inte låta bli att leka lite med redigeringen, bilden nedan är tagen genom bilfönstret i farten och visar de mängder av vindkraftverk som återfanns lite överallt.



Skåne har otroligt vackert landskap, helt annars än vad vi är vana vid, och jag och Susanne spanade snabbt in hästmeckas alla hästar, hagar, skånelängor och stall. Vida ytor, öppna slätter och landskap.



I Malmö strosade vi omring och tittade bl a på stoltheten "Turning Torso" för att sedan avsluta dagen med en bit mat på en av stans resturanger.




Haha, du fastnade iallafall på EN bild

Fredagen bjöd på en varm tripp till Köpenhamn där vi strosade på stan, bl a hittade Susanne en Luis Vuitton-väska på Ströget för enbart 30 000 kr, dvs typ en häst, åtminstone delar av en... Nu blev det logiskt nog inte ett köp, men ändå. Snygg var den, det kan jag hålla med om!  Därefter åt vi och sedan åt vi igen, gick på tivoli och avslutade Köpenhamnsrundan med en öl på en historisk, klassisk eller bara en vanlig men samtidigt ovanlig pub. Eller vad den nu kan kallas (för övrigt drog jag och Susanne till med en drink istället..). 






Observera Tobias som är inringad, Anders sitter bredvid. Jag & Susanne
stod tryggt nere på marken...




Därefter kommer vi till vad vi ursprungligen reste hit för (eller åtminstone jag och Sussie), dvs Falsterbo Horse Show.
Detta refereras i ett alldeles EGET inlägg, tillägnat er hästintresserade läsare....