Fototriss tema smaken sött






Denna vecka fototriss har som tema smaken sött. Tänk jordgubbar. Färska, solvarma och underbart söta & goda.. 



  

Det ska vara jag...



Det ska vara jag som får en p-stav insatt i armen och svimmar dagen efter, jag är yrslig och lindan runt armen sitter alltför hårt. Det ska vara jag som förnekar min vänsterarm i tre år och förtränger att den en dag ska ut. För nöjd med staven har jag ändå varit. Det ska vara jag som halvt panikslagen sitter hos den underbara underbaraste barnmorskan och ska ta ut staven, jag babblar i 190 för jag kan inte slappna av för då svimmar jag. Hon försöker och försöker ta ut den, men efter en lång stund så inser hon att det inte går. Den sitter för djupt in. Och har kapslat in sig. Jag får åka till kirurgen på akuten. Det ska vara jag. Det ska vara jag som får bilen påbackad i samma veva. Som tur var fick bara ett av extraljusen sig en törn. Det ska vara jag som måste ha ett ganska djupt snitt för att ta ut staven. Det ska vara jag som har obehagskänsla i hela kroppen, för trots att den är ute så är armen full med blåmärken och har stygn och plåster som drar. Det ska vara jag som inte kan hantera sånt här. För trots detta är jag ändå beskonad. Jag har inte brutit något i mitt liv, fått hjärnskakning eller något annat trots att jag ridit så många hästar och ponnyer genom åren. Jag har inte behövt deala med stora operationer eller skador, jag är frisk i  övrigt trots en lite sämre rygg då och då. Kanske är det för att jag inte behövt hantera smärta, obehag eller liknande på länge som det blivit såhär. Så ja, jag vet att det inte är något farligt, ja, jag vet att det ordnar sig, det har jag vetat hela tiden. Säg det till mig och jag vet. Mycket väl. Det gör egentligen inte speciellt ont så därför är det inte heller smärtan jag är orolig över.  Det är inte det det handlar om. Det har satt sig som en psykologisk spärr och jag har tydligen svårt att hantera det här. Så nu vill jag bara blunda och sova tills detta är över. Jag önskar att jag kunde ha som Dexter på bilden. Det som inte syns, det finns inte. Blundar jag är jag osynlig....

Tisdagstema Tid



Fastän tiden går verkar alltid längtan bestå.

Myspys



Annars då? Jo, efter en heldag i skog och mark är det mys, lite hundboksläsning/mode-skönhetsblaskor, god mat/tilltugg samt lite dryck som gäller. Godis i mängder förstås och GOTT var det. Men lite nyttiga var vi..



Och trötta blev vi allt. Trots det surrade vi... och surrade, och surrade. Och ändå är jag inte less min vän Jenny. Jag håller med henne. Klarar vi av att denna helg hålla surret på högsta nivån hela tiden så klarar vi det mesta.  Älskade vän, jag är ytterst tacksam att jag har dig! Detta gör vi om.


Ett axplock av lappmarkernas otroliga vy







I kamerans fotspår



För fröken Pettersson öppnade sig en helt ny värld i Iggejaur. Det var många aha-upplevelser och den bästa var när jag skulle försöka förklara det lilla jag vet om bländare-slutare och hur man kan använda sig av de olika inställningarna, varav Jenny undrade hur man kan se siffrorna. Jag svarade att jag i min kamera kan se i ögonmusslan och där står siffrorna. Jenny kisade, tittade och sa att hon inte såg ngt i sin kamera. Jag lånade den och såg något som liknade siffror. Jag kom på att man kan skruva på en ratt bredvid och anpassa skärpan med den så att den passar ens egen syn. "AHA! ÅÅÅÅ; en helt ny värld öppnar sig!!!" Klockrent var det och detta fortsatte helgen igenom, helt underbart! "I can see" typ! Helgen innehöll en hel del fotoexperimenterande och jag håller på att försöka få en känsla för den manuella inställningen på kameran. Tyvärr hade jag ISO`t lite för högt varav en del av bilderna är lite gryniga. Ljuset under helgen var dock helt otroligt vackert och vi befann oss i ett kameraparadis.




Buskul i Iggejaur



Helgen i Iggejaur har varit helt underbar. Det enda jag och Jenny ångrar är att vi inte "tappade bort bilyckeln i skogen" eller "fick fel på bilen" så att vi hade kunnat stanna för alltid typ.

 Ett helt minneskort senare med mängder av bilder gör att jag väljer att inte att lägga upp alla bilder på en gång utan att jag lägger in dem under lite olika inläggsrubriker. Detta inlägg handlar om "Bröderna D" och innehåller hundbilder från helgen. För träning har de fått. Massor. Och skoj har de haft. I mängder. Trötta blev de, men gode så nöjda om jag kan läsa av min hund rätt. Så här mina vänner, kommer ett bildmaraton av hundarnas helg i Iggejaur:

Ser ni vem som är vem?







Bilden nedan togs på söndagsmorgonen vid myren när jag skulle ta lite landskapsbilder på soluppgången. Notera Dexters "kastmärke" i pannan, ett barr.. Är man i skogen så är man....



Lite träning under helgen hanns också med. Lydnad, spår och apportering. Viltspårningen, apporteringen och lite lydnad filmades vilket var OTROLIGT nyttigt och lärorikt. Jenny visste inte att filmkameran åkt med på resan, men den återfanns i kameraväskan med laddare och allt vilket vi i efterhand tackar för. Däremot hade vi glömt snitzlarna till spåret. Men det ordnade sig, vi skrapade ihop lite från små gömmor och tog bl a in de förmultningsbara snitzlarna jag lämnat från ett tidigare spår  i somras.



Snart...



..sitter jag och Jenny i bilen på väg till..




Där hundarna kan busa huuur mycket de vill... (bilderna kommer från en promenad på isen på Berkön i vintras)





Och jag och Jenny kan..



..dricka vin (Robban är på systemet precis i skrivande stund), äta gott, mysa och sova. Och göra någon utflykt kanske.



På återseende!

Butikförsäljarnas skräck



I höst hittade jag ett par vinterskor. Ordentliga. Varma. De sa Maria. Sen hittade jag ett par höstskor. Otroligt, jag som aldrig hittar skor som duger och har alla kvaliteèr jag är ute efter (får inte klämma, har smala vader så de måste passa någorlunda, måste ha ordentlig sula, kunna klara av halka, vara varma och torra, de ska andas,  de ska vara snygga, får inte kosta skjortan osv). Mamma skickade en gång Johanna för att köpa skor med mig för hon var så less. Min svärmor suckar varje gång jag har varit på jakt efter skor. Hon vet också hur hemskt det är. Det är ingen lek för fröken Maria att hitta skor. Så efter att ha hittat BÅDE höst-och vinterskor trodde jag att jag äntligen skulle klara mig från att vara "butikförsäljarnas skräck". Men icke. För sen var det en ordentlig vinterjacka som behövdes. Detta var kraven:

*Svart (måste passa till skorna)
*Måste jag betala ordentligt så ska det vara en jacka som håller i 10år, minst
*Den  ska vara nästintill vattentät, de senaste vintrarna har det mest varit blötsnö och regn
*Vindtät är ett måste
*Köper jag en vinterjacka så ska den självklart vara varm
*Den ska samtidigt andas då jag fryser fort men har lätt för att svettas så fort jag rör mig
*Jag köper inte " det beror på hur du är klädd under, har du lager på lager och ordentligt under så är den varm".
 Jag ska kunna springa till bussen och se kunna vänta i 20 min utan att behöva frysa. Och ha samma jacka hela tiden.    Sen ska jag kunna vara utelåst i 1 timma i samma jacka. Med vanliga kläder under. För när har man med sig två olika jackor och ombyte?
*Den ska passa till mina skor
*Den ska ha ordentlig dragkedja för jag (liksom min far) är hopplös på att dra sönder kedjorna
*Den får inte vara styv eller knasig i kragen, jag har ingen strutshals. Är den för öppen i kragen är inte det heller bra för då blåser det in och då blir jag kall oavsett hur varm jackan är. Halsen är viktig
*Helst får den ha ordentliga muddar så att handlederna hålls varma. Fryser väldigt lätt om händerna
*Jackan får inte vara för kort, den måste gå över rumpan, annars fryser jag
*Jackan får inte vara för bullig, då drunknar lilla jag

Detta har jag alltså kommit fram till att jag, efter 26år, behöver. Jag har tidigare tyckt att det finns så många bra jackor nuförtiden och tänkte innan min jacka-jakt att detta skulle nog gå bra. Jag satte ett pris på ca 2000kr och tyckte att då borde jag få en riktigt bra jacka som uppfyller många av mina krav. Jo pyttsan. Det började på intersport i Piteå. Säljaren, som var mycket bra, skrattade gott åt mig och påpekade att det var bra att kunden vet vad den vill ha. Undrar om han innerst inne svor över mig efter ett tag..  Sen blev jag lite upprörd hur man uppe i Norrbotten, Piteå säljer en "vinterjacka" som har mindre foder än min höstjacka. Då kallar man det inte vinterjacka. Detta disskuterades. Det var där. Sen ringde jag till Stadium i Luleå som enligt internet skulle ha en hellyhansen vinterjacka som såg fin ut. Jodå, den skulle komma in. Jag frågade om den var varm. Jaa, det är ju en vinterjacka så.. Sagt och gjort, jag åkte in till Luleå. Nä. Den var inte en vinterjacka enligt mina mått den heller. Det fanns en helly i dun, men den var plufsig, såg inte vattentät ut och ja, antagligen är priset baserat på märket. Den kostade 2000kr. Sen hittade jag en peak. 3700kr. Nä. Men den började någorlunda likna den jacka jag var ute efter, men priset.. nä. Då gav jag upp. Den dagen. En dag på storhedens intersport hade samma resultat. Svärmor skrattade och suckade, mamma skakade på huvudet.

 Så var dagen D kommen. Ska jag ha en vinterjacka eller ska jag gå nästintill naken med bara vinterskor på fötterna?

Det började med en utfrågning av material på Stadium. Stackars tjej. Och helly hansen-jackan var inte så bra, jag visste ju det. Visserligen hade den dun, men den var inte vattentät och även om hon sa att den ofta tål mer än vad man tror, sa hon samtidigt att hon inte kan garantera för den utgör sig ju inte att vara vattentät. Till nästa ställe och ny försäljare. Hittade en Altitude 8848 som var gode snygg, den var vattentät upp till 10.000 pelare (gortex har 20 000), den hade dun och andningsfunktion. Men dyrare, 3000kr. Jag som tyckte att 2000kr var dyrt. Efter utfrågning här också så vandrade jag vidare. Till en vildmarksbutik. Jag förvarnande säljaren vad han skulle ge sig in på, och han suckade lättat när jag gick. Från att bombsäkert ha sagt att "nog ska vi hitta en jacka till dig" till "ja, du... då har vi nog inga fler..." Så till försäljaren av fjällräven. Snygg jacka, men hur mycket ska det estetiska få bestämma? När jag som praktiker är ute efter en funktionell jacka i alla väder och kläder? Tydligen finns den jackan inte i min prisklass iallafall. Fjälläven var "vattentät" upp till 5000 pelare, den var vindtät men inte samma kraftiga tyg som Altitude på intersport. Den var dessutom av syntetmaterial vilket gjorde att den andades mindre. Och här var då dilemmat:

*Dun eller icke dun?
*Snygg kontra funktion, vad väger tyngst?
*Dun-andas, syntet-andas men inte lika mycket
*Varm kontra halvvarm, varm för varm?
*Ordentlig krage eller underbara muddar?
*Priset på de båda var detsamma (sen visade sig att jag fick studentrabatt på den jacka jag köpte så den blev 400kr billigare. Men det visste jag inte då)

Puh! Efter telefonkonferans med mamma, Johanna och Jonas så bestämde jag mig för att pröva den på intersport igen. Känna efter. För trots allt var det den jackan som var mest praktisk. Kanske. Förvarnade den nya försäljaren även här. Och han lyssnade på mina dilemma, jag vet inte hur många gånger jag sa..men samtidigt.. och å andra sidan.. Han skrattade lite, nickade, log lite, suckade nog lite inombords han också, men lyssnade och höll med. Efter alla turer så borde jag veta vad det mesta handlar om. Han behövde inte säga så mycket. Då såg jag att det gick att dra i gummisnodden längst ned. Prövade och, VOILA! Den blev snygg. Saken var klar. Efter en systematisk utgallring så blev det till sist Altituden 8848. Och med studentrabatt också. Fantastiskt!


Så nu, alla försäljare, dröjer det förhoppningsvis några år innan nästa omgång. Andas, njut och le. För nu är jag vinterrustad och ska klara detta väder:



För ni kommer väl ihåg? "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder"!



Tisdagstema privat



Vad är det för dag idag? Jo, det är Marias födelsedag, hurra, hurra, hurra! Grattis till mig från mig! Idag bjuder jag på veckans Tisdagstema privat. Min present från mig till mig detta år är.. Ulltrosor! Privat om något :)! Ulltrosorna var svindyra men verkar praktiska och ursköna. Med dagens nyvunna information om ullens egenskaper på micronivå så får vi se om de lever upp till sitt pris.



Visste ni förresten att fåren tillverkar sin egen tvål i ullen och håller sig rena därigenom? Ullens lanolin (ullfett) i kombination med fårens urin bildar en "tvål" som håller ullen ren och fin.  Fantastiskt. Visste ni dessutom att ullens fibrer har tre olika lager och när ullfibrerna blir blöta sker det en kemisk reaktion där värme bildas? Det är därför vi använder oss av ullens fina egenskaper i klädesplagg, typ mina ulltrosor.

Fototriss tema spetsig







Granbarren med de vackra vattendropparna fotades under en solnedgång och jag fick ett roligt tillfälle att experimentera med ljuset. Fototriss tema denna vecka är spetsig och granbarrets spets är.. just det, spetsig!

Härmed..



...ska jag )nästan) aldrig mer pröva på att baka kakor jag inte prövat att göra tidigare. Jag ska inte baka syltkakor utan hallongrottor som har formar runt sig så att inte sylten rinner ut. Jag ska dessutom inte räkna med att ugnen alltid gör som jag vill och gräddar under utsatt tid, dvs den tid som står i receptet. Jag ska heller inte baka banankaka och ta ut den ur ugnen för tidigt, den blir fruktansvärt rinnig och benämns för närvarande "banankakesmet som varit i ugnen för lite länge". Förra gången, då tog jag ut banankakan för sent och den blev torr och oätlig, så med detta i minnet försökte jag att ta ut den lite tidigare. För den ska vara nästan lite rinnig längst in i mitten för då blir den som godast står det i receptet. Men "banankakesmeten som varit i ugnen för lite länge" var tydligen inte bara lös inne i mitten. Den var rinnig överallt. Det går inte alls bra för mitt lag idag.

3 ägg, 3dl socker, 100gram blockchoklad, 2 bananer, lite sylt, 2,5dl potatismjöl, 1 tsk bikarbonat, lite salt, 2,5dl mjöl, 1msk mjölk, 200g margarin medmera till spillo. Jag bakar inte något mer idag.
 
  


Tisdagstema Stängd



Tisdagstemat denna vecka är Stängd.

Ljuslyktan med det vackra låset finns på vår bro och lyser upp höstmörkret. Stängd måste den vara för att inte ljuset ska blåsas ut.

Fototriss tema ENERGI








Här kommer veckans fototriss-temabidrag "Energi" i form av sten från Åhlens, i form av värmeljus och ljusykta från Hemtex där ljuslyktan i form av en blomma finns på fönsterbläcket i huset i Iggejaur där hela stället GER energi.

godkänt anlagsprov



Gårdagen bjöd på årets första snö, ett anlagsprov och sedan en urmysig tjejkväll hos vännen Susanne.

Anlagsprovet blev godkänt, men jag har egentligen bara en undran, var tog min hund Dexter vägen? Jag har aldrig sett honom sådan han var igår under spårningen, i negativ bemärkelse. Ofokuserad, nonchalant, såg spöken och jag blev i sin tur osäker och kunde inte läsa honom what-so-ever. Jobbigt och frustrerande för min del, men han fullföljde iallafall provet, spårade stundtals ok och blev godkänd vilket var skönt på ett sätt, på ett sätt inte. Men det kanske bara är så här att ha en tonåring? Vår lilla vovve. Det är bara att ta nya tag.

Chappe och Diesel blev även de godkända, båda skötte sig kanon och var mycket nära hederspris, stort GRATTIS! Tyvärr blev båda hundarna lite för heta och 600meters-spåret gick lite väl fort att gå, men de båda ekipagen fick fin kritik och genomförde sin uppgift med bravur.


Jenny och broder D


Chappe

Söndagen har bjudit på storheden tillsammans med mamma och svärmor. Jonas och svärfar har arbetat med att lägga färdigt  plattorna till grillplatsen. Riktigt snyggt blev det, bild kommer någon dag framöver då det för närvarande regnar och blåser så mycket ute, är lite rädd om kameran..

Nu ska jag ju egentligen plugga, men jag kan ju ärligt erkänna att dessa förslag låter bättre:

1. Krypa upp i soffan med en kopp te och se någon film med Jonas
2. Gå ut i liret och montera lamp-stolpen vi ska ha bredvid grillplatsen

Hmm...

Upptäcksfärd



Idag var jag, Jonas och Dexter på prommis i skogen på bergåsa. Det blev till en liten upptäcksfärd där vi hittade ett jakttorn, en stenmur, en glänta och en ny sjö som vi inte lagt märke till tidigare. Stenmuren, som var mitt i skogen i ingenstans, var intill en glänta där de förritiden, enligt telefonkonferens med pappa, slog hö. Vi gick in i gläntan och följde sedan en stig, där vi hittade en sjö. Här ser ni delar av våran upptäcksfärd:









Håll nu tummarna för imorgon, att Dexter och jag sköter oss och inte blubbar ut i ingenstans.


Dagens sanning



Under pust och stön försöker jag nu plugga lite och minska mitt eget dåliga samvete då allt annat just nu är mer lockande än själva pluggandet. Jag kunde dock inte säga det bättre själv, så här mina vänner bjuder jag på en alldeles eminent sanning som jag om något kommer att bära med mig från kursen:

"Alla system strävar efter oordning  - inneboende längtar efter att skapa kaos. Det kostar energi att skapa och upprätthålla ordning."

Så det så.

Stilstudie "vild"

Såg att fotoutmaningen på tisdagstema denna vecka var vild. Bjuder på denna stilstudie :)












Inte lätt att hänga med alla gånger med kameran..

Avslutar med en bild på katt-ruschen. Bör tilläggas att Dexter inte får springa efter katterna ute, men denna gång var det faktiskt Obeilx (eller Junior?) som började. Obelix  gjorde en tjuvrusning efter Junior som sprang mot Dexter och Dexter hängde på och sprang efter Obelix. Hänger ni med? Så går det tydligen till oppa bergåsa.  









Och vem gömmer sig i busken?


Mor och dotter


En trött liten Sofi vilar ut i mammas famn efter alla festligheter.

Blylod/Grankvist

















Viltspår



Till helgen ska Dexter få gå ett anlagsprov i viltspår. Lite panik då jag, som vill att det ska kännas 100 innan jag ens anmäler mig, inte riktigt mentalt känner mig förberedd. Nu är det ju mest Dexter som ska bedömas, men ändå.

 Sagt och gjort, idag på förmiddagen begav jag mig ut i skogen för att lägga ett lite längre spår med lite vinklar och dylikt. Jag hade en plan, men efter att ha sett nedtrampade spår i mossan och knak i skogen blev jag allt lite skraj. Ensam kände jag mig. Mitt i skogen. Det blev ett längre spår och jag fick ihop lite vinklar och bloduppehåll men lite bananaktigt blev spåret allt och jag tappade räkningen av hur många meter jag gått. Efter spårläggningen ringde jag till Jenny för att känna mig mindre ensam och hon höll mig sällskap telefonledes tills jag kommit ut på skogsvägen. Det är konstigt. Så fort jag kommer till en stig eller en skogsväg känner jag mig trygg. Dock kan ju faktiskt älgar och björnar komma på vägen också.. Och egentligen är jag inte rädd björnar, jag visar att jag finns i skogen och rent realistiskt sett så är de nog mer skraja för mig än vad jag är för dem. Så när jag är på min trygga stig och min trygga skogsväg är jag kaxig, inga björnar här inte, men tja, som sagt, idag kände jag mig lite ensam där mitt i skogen. Snälla Sofia blev min räddande ängel och följde med Dexter och mig när det var dags för själva spårningen. Stort tack!!
 
Spårningen gick bra och jag är nöjd, spårar han så här är det klart godkänt på anlagsprovet. Lite omständig emellanåt (sådan matte, sådan hund...), men han jobbar på bra, var för dagen riktigt självständig och han hade dessutom ett lagomt och bra tempo. Nu är det bara att hålla tummarna att han sköter det lika snyggt på lördag också.. Hu.

RSS 2.0